Svante och dagens Dog Brick 2

Svante och dagens Dog Brick 1

Uttråkad!

Uttråkad nobskille som längtar efter att hoppa och skutta.

Svante visar upp "plåsterrutan". Hoppas pälsen växer ut jätte fort.

Det händer inte så mycket nu!

Dagarna blir ganska långtråkiga när vi inte kan vara ute och hitta på saker. Allt går ju nu ut på att Svante ska hållas lugn och stilla, gåträna och böja/stretcha benet. Det kryper i hela kroppen på en och man vet inte vad man ska ta sig för riktigt.

Svantes operation gick på 13 239 kronor, men vi behövde bara betala 2092 kr. Sen tillkommer övriga kostnader för återbesök, Rimadyl, Klorhexidin och Glyco Flex men det är ju inget att tala om. Därför vill vi ju verkligen att inget ska hända på vägen så det är bara att bita ihop och härda ut.

Grått och tråkigt ute!

Svante var inte helt nöjd med att husse fortfarande låg kvar i sängen när vi kom tillbaka från morgonpromenaden. Nu får han ju inte rusa in och hoppa upp i sängen och tugga på sitt favoritben som han är van vid. Annars är han ju hur pigg som helst nu och det är nästan så man glömmer bort att han opererade sig för snart 2 veckor sedan. Och det är just det som är livsfarligt, det gäller att inte slappna av nu så något händer.

Stack en sväng upp till stugan!

 Huvva, där var som väntat massor av snö och Svante fick vara kvar i bilen.

Skräpigt och fult, massor av grenar på backen efter allt stormande senaste veckan.

Tänk om man ändå hade kunnat få sitta på isen en stund och pimpla lite abborre.

Älgbesök hade vi haft oxå, synd att vi inte var hemma. Det hade varit spännande.

Bästa vännerna kollar på Micke och mej när vi äter lunch!

Lördag förmiddag

 och jag har redan deklarerat. Så himla praktiskt och skönt att man kan fixa det direkt på nätet.

 Hasse är med och kollar att matte gör allting rätt.

Sen tycker han att vi ska blogga lite oxå! Svante har sovtid nu och ligger i hörnet i hallen vid skohyllan. Det är bra det att han tar det lugnt. Ute är det soligt men blåsigt. Vet inte riktigt vad man ska hitta på idag, Det mesta går ju ut på att Svante ska bli helt återställd och då är det stillhet som gäller.

Fredagsmys!

Lite fredagsmys på madrassen i vardagsrummet framför tv:n.

Men oj då, hur gick det här till. Svante i soffan helt plötsligt när han ska hålla sig på mattan. Ja herre gud, hur skall det gå att hålla honom lugn.

Världens bästa Trond Holdaas

jobbar på Veterinärhuset i Sundsvall. Önskar att Trond var vår personliga husveterinär och att vi alltid fick komma till honom. Det var Trond som konstaterade att Svante har dubbelsidig patella luxation grad 2, han var med på operationen av Svante och vi var idag på återbesök hos honom.

Allt såg bra ut, operationssåret har läkt fint, Trond klippte bort en liten stygnknut som bara han såg för att Svante inte skulle vara där och bita. Vi ska nu utöka promenaderna, inte längden utan tiden. Vi ska gå sakta så Svante inte fuskar utan att han verkligen använder det opererade benet. Vi ska massera och mjuka upp benet och han får ff inte hoppa och skutta å det gäller i ett antal veckor till. Gäller däremot att bygga upp musklerna i benet igen.

Tack och lov har han inte ökat något i vikt, väger fortfarande 8,3 kg. Var orolig att han skulle gå upp när han inte får röra sig så mycket. Tänker verkligen på att han inte ska få för mycket att äta.

Killen med "storpudelbenet"

ligger nu och myser i hörnet i hallen bredvid skohyllan. Säkert glad att slippa tratten en stund.

Matte och husse pustar ut en smula och firar återbesöket på Veterinärhuset med var sitt glas Black Granite och tortellinisoppa med vitlöksbröd.

Svante är allt bra klurig!

Idag upptäckte Micke att en av sårskorporna efter operationen var borta. Sedan fick han sej en demonstration av Svante hur det hela hade gott till. Han har helt enkelt hittat ett sätt att köra upp knät i tratten så han kommer åt att slicka.

Här sitter han och ser väldigt missnöjd ut. Kanske han blev sur på mej för att jag gick och jobbade idag men det var faktiskt skönt att komma hemifrån ett tag. Skönt att tänka på något annat än att oroa sej för att han ska halka eller hitta på något annat tok.

Igår kväll hände det som inte fick hända!

Svante blev glad och uppspelt, sprang in i vardagsrummet och hämtade sitt tuggben (trots att han hade tratten på sig). När han skulle springa tillbaka in i köket halkade han på hallgolvet. Såg direkt att det hände något med benet. Lyfte in honom i buren där han fick ligga tills det var dags att gå ut på kvällsrundan. Ute stormade det något våldsamt och Micke var på möte med trädskällarklubben. Såg direkt att något inte var som det skulle, nu haltade Svante och ville inte stödja på det opererade benet när han kissade och det petade ut väldigt mycket åt höger.

Känner mej helt kraschad, har inte sovit på hela natten, haft ångest och grinat. Tänk om hela operationen har varit förgäves och han aldrig bli bra nån gång. När jag var inne på sjukhuset för att ta blodprov ringde Micke veterinärhuset så vi fick komma upp på en snabb koll. De kunde inte säga direkt vad som hänt utan tyckte att vi ska avvakta till fredag eftersom vi har en återbesökstid då kl 9.30 när vi ska träffa Trond.

Herre Gud, vet inte hur mycket mer jag orkar. Jag är lessen, Micke är lessen, har ont i magen, hjärtklappning och kan inte koppla av för fem öre.

Tack och lov stod han nu i alla fall en gång på det opererade benet nyss när vi var ute och kissade.

Fick en fråga om när Svante blev rumsren!

 Ja herre gud, det är knappt att jag kommer ihåg det själv. Minns bara att det tog fruktansvärt lång tid, mycket längre tid än vi hade kunnat drömma om. Vi hämtade hem Svante den 15 november, det minns jag och den dagen började det snöa. Snön som kom då blev kvar och det fortsatte snöa. Vi bodde då flera trappor  upp i en 2:a utan hiss och det var fruktansvärt jobbigt att springa upp och ner med Svante i trapporna varje gång han hade sovit och ätit. Massor av kläder var man ju tvungen att ta på sej oxå. Många gånger kissade han på golvet så fort man kom upp i lägenheten igen. När jag var med valp i mitt förra liv var det sommar, vi hämtade henne dagen för midsommarafton, det var sommaren -94 när vi grävde guld i USA och den varmaste sommaren på massor av år. Jag bodde då i hus och hade två hemmavarande söner som kunde hjälpa till.

Ånej nu är matte där med kameran igen, dubbelsuck.

Blir det någon mer valp för mej och Micke hoppas jag att vi kan få hem den valpen när det är vår. Aldrig mer en valp mitt i vintern. Å när det gällde att få Svante rumsren tror jag faktiskt det tog ett halvår. Sen vet jag inte om det är skillnad mellan tik och hund, kanske det går snabbare att få en tik rumsren??!!

Tankar kommer och tankar går!

Skaffa en till nobs eller inte. Ett är då säkert, blir det någon mer nobs (för någon annan hundras än en norrbottenspets det finns liksom inte) då vill vi ha en hane, han ska vara stor (helst Sveriges största), han ska ha ett riktigt "killhuvud" och han ska kunna bära klövjeväska.Vill heller inte att han ska vara för mycket vit till färgen i alla fall inte i ansiktet. Gillar inte riktigt att det föds så många nästan vita nobsar nu för tiden. Naturligtvis vill vi inte att han ska ha katarakt och inte heller patella luxation. Men frågan är, hur hittar man den perfekta nobsen????

Tänkte visa

hur skojig Svante ser ut när han får smaka något när tratten sitter på men som vanligt funkar det inte när man ska filma eller fota. Då blir han liksom lite generad. Såg ju så himla roligt ut igår när han visade hela tandgarnityret när han tuggade.

Morgonrundan avlöpte utan problem men tar dubbel så lång tid som vanligt och halt som tusan var det. Plusgrader i luften men svallis på backen. Är livrädd att ramla själv eller att Svante ska slinta till med bakbenet. Går nästan och håller andan när jag är ute.

Det är jobbigare än man kan tro

att vara hemma med en nyopererad hund. Man blir helt jävla nojig och är livrädd att han ska sprätta till, hoppa upp, halka eller göra nåt annat tokigt som gör att hela operationen går åt pipan. Micke behövde lite paus från Svante så nu är jag hemma istället. Böjövningarna som vi skulle börja med redan dagen efter operationen har det just inte blivit något av. Svante gillar inte alls när man tar tag i benet och ska försöka böja och stretcha. Då vill han bita i handen eller i tassen.

Har haft Svante i buren nästan hela förmiddagen, när jag släppte ut honom och tog av honom kragen för att lufta nacken lite blev han pigg direkt och vill leka med Hasse eller med benet. Börjar genast springa omkring i full fart så man står med andan i halsen.

Lunchpromenaden gick fint men jag fick vänta ett tag innan jag tordes gå ut för hatpinschrarna och favvoschauzern hade möte ute på gården. Han stödjer så fint på alla tassarna när man är ute på promenad så jag utökade lunchrundan lite men nu när vi är hemma igen åkte tratten på så nu har Svante lagt sig på dörrmattan och tjurar.

Märker att han tycker att saker och ting är konstiga, sovrumsdörren är stängd, dörren till röda rummet är nästan stängd. Micke och jag är inte som vanligt, tassar liksom på tå och gör allt i ultrarapid för att inte Svante ska ryckas med och bli pigg.

Som synes på dagens bilder sitter Svante lite konstig, då åker det opererade benet ut från kroppen. Försöker trycka tillbaka det men det är inte populärt.

Madrassmyset fortsätter!

Svante är så lugn och tyst att det nästan känns konstigt. Tror att det beror på att han märker att något är annorlunda. Vi tittar ju på honom hela tiden, han får inte skutta, hoppa eller vara överallt i lägenheten. T o m Hasse är annorlunda och stillsam. Vet ju inte hur pass ont Svante har heller, han äter sina 3/4 Rimadyl 2 gånger om dagen. Går på alla ben när han är ute och inne men när han sitter ser det konstigt ut, lägger liksom tyngden på andra sidan. Likadant när han står så ser man att han lägger tyngden på det "friska benet".

Natten har varit lugn!

Både Micke och jag har sovit i våra sängar, Svante fick sova i bilburen som står i ett hörn på golvet i sovrummet. Det gick bra, vi vaknade väl ett antal ggr eftersom man hör när tratten skrapar i burgallret, ett ljud man inte är van vid att höra när man sover.

Morgonrastningen gick bra, han kissar omväxlande med höger/vänster ben i backen, det känns bra. Lyfte på tassen till det opererade benet några ggr när han gick i den lite djupare snön. Tror att han blir lite kall och gör så därför, förmodligen är inte cirkulationen i benet igång ordentligt sen blir väl benet kallt när han inte har någon päls.

Vi har nu städat lägenhet, såg ut som om den inte blivit städad på ett halvår minst. Jobbigt att Svante ska fälla så förbaskat mitt upp i allt detta. Glömde bort mej och skakade mattorna ute på gården med svarta mjukisbrallor.

Det här tar knäcken på en!

 Micke har åkt iväg till BigBoy för att köpa hamburgare. Vi varken orkar eller har inspiration att laga någon mat. Hemmet förfaller, vi ligger på madrassen, oroar halvt ihjäl oss för att läkningen efter operationen inte går något bra. Igår kväll när Micke var ute på sista rastningen blev Svante rädd för en bil, spratt till, skrek till och höll upp benet. Hoppade sedan på 3 ben. I morse när jag var ute på första rundan märkte jag att han inte vill stödja på benet riktigt men vid lunchrundan gick det bra.

När Micke var ute innan han åkte till Big Boy blev Svante rädd för en ballong, vred till sig lite konstigt, skrek till och hoppade på 3 ben. Man blir galen och mer eller mindre psykisk sjuk av all oro. Har han ont, ja det har han ju säkert men vi har ju ingen som helst erfarenhet av en sån här operation så man vet ju inte hur det skall vara. Bläää va jobbigt allt känns, önskar att jag inte hade varit så påstridig om att vi skulle skaffa hund. 

I buren

får Svante vara en stund nu på förmiddagen. Jag ville ut och springa en runda och Micke ville surfa en liten stund. Eftersom det kom en massa snö i går kväll var det fruktansvärt jobbigt att springa. Fick faktiskt stanna vid ett par tillfällen och gå lite och såg ändå nästan stjärnor när jag sprungit sista backen upp mot vårt hus.

Igår kväll tog vi bort Fentanyl-plåstret som satt på Svantes ena sida. Det var inte det lättaste, plåstret satt som berg och Svante ylade i högan sky när jag försökte dra. Illrött var huden inunder. Blötte med vatten och barnolja och efter en stund fick jag bort plåstret. Då skulle han upp och klia med bakbenet istället. Idag ligger svansen krullad som vanligt och han verkar lite för pigg för sitt eget bästa. Vill skutta och hålla på vilket han ju inte får. Fattar nu efter att ha googlat på Fentanylplåster att han varit rejält drogad. Kanske skulle ha lagt ut en annons på blocket?? - begagnat Fentanyl-plåster säljes.... så hemskt och märkligt att det faktiskt finns folk som verkar käka såna.

Fredag kväll

och den tillbringar hela familjen på golvet i vardagsrummet. Lugnt och stillsamt, ingen alkohol och ingen lyxmat. Bara lite cheeze balls, påskmust och en Nutrilett-brownie.

Finns inte så mycket att berätta, vi håller Svante så stilla som det bara går, han äter och dricker nu, kissar & bajsar. Lite senare ska vi plocka bort morfinplåstret är det tänkt.

Here we go!

Svante ser nästan lite ut som en norrbottnisk nakenhund, i alla fall när man ser hans ena ben.

Hade plåsteravtagning på madrassen framför TV:n när vi kollade på Kalla Fakta ikväll. Passade bra när Svante var upptagen av att morra åt en bild av en rottweiler. Tyvärr gör han nu allt vad han kan, Svante alltså, för att komma åt benet och operationssåret. Nästan så han når trots att han har tratt!

I morgon kväll ska bedövningsplåstret plockas bort.

Dag 2!

 Klockan är 15.50 och Svante väntar vid ytterdörren på att jag ska komma hem.

En liten morot före maten.

I natt var det jobbigt, vi hade stängt i Svante i buren vi brukar ha i bilen så det är ju ingen jätte bur men han pep hela tiden så vi höll på att bli galna. Jag gick upp ooch tog ut Svante, la mej på en madrass i vardagsrummet och försökte sova. Men märkte att han var så orolig och det mullrade i magen på honom så jag gick ut och ner på gården, klockan var då ca 24 och då bajsade Svante – första gången efter op.

Uppe i lägenheten ville han storma in till husse som låg i sängen eftersom han alltid sover med oss men vi törs ju inte ha honom där nu om han hoppar ur. La mej på madrassen igen efter att ha satt på Svante tratten, somnade till en stund med kopplet runt handleden. Blev väckt av en pipande hund 04.15. Ut på gården för lite kiss igen, tror att jag sen kan ha slumrat till en stund.

Svante stödjer mer och mer på benet, mest utomhus och pinnar på med en rasande fart. Svårt att få honom att ta det lugnt. I morse blev han jätte besviken när han försökte ”dödsrulla” över mitt ansikte som han brukar göra men tratten var i vägen.

Känns som han börjar bli lite för pigg, piggare än vad som är riktigt OK. Han råkade ju springa hela vägen uppför första trappan när husse hade varit ute på lunchrundan och tagit av honom kopplet för att inte snubbla i trappan eftersom vi blivit tillsagda att bära honom. I morse försvann t o m med maten på en gång fast han brukar vara lite trögäten när det gäller hundmaten.

Dag 1!

Här sitter jag med djuren och pratar med Jakob som ringde från Göteborg. Verkar som vi får tillbringa större delen av vår tid på denna madrass i vardagsrummet. Svante blir lugn när han har hela flocken omkring sig.

Blev inte så mycket sömn i natt, halv 2 vaknade vi av att Svante for runt med tratten i sovrummet och hade halv panik. Micke fick gå ut på gården och då äntligen kissade han för första gången efter operationen. Jag själv körde upp till sjukhuset för att ta nytt PK-prov, fick vänta jätte länge innan det var min tur. Vi har fått i Svante lite mat och vätska å så har han fått sina Rimadyl-tabletter. Tar det lugnt, bär honom upp och ner för trapporna när vi går ut. Går inga promenader ännu och väntar nog med att försöka få honom att bajsa. Har försökt att träna benet lite enligt instruktion men det är svårt. Han piper jätte mycket och ser så olycklig ut att man bara vill gråta mest hela tiden. När vi är ute stödjer han lite mer på det opererade benet än när vi är inne.

Patella operationen

är nu avklarad och det kan ju tyckas vara skönt men så är inte fallet. Är inte alls kul att se Svante helt apatisk. Han piper och darrar, har varit ute 2 ggr och försökt att få honom å kissa men det går inte. Han vill inte stödja på benet som han helst ska göra redan från början. Vet inte hur vi ska få honom att äta och dricka med tratten på huvudet. Han fick precis som vi anade panik när han inte kunde krypa in under vår säng.

Undrar verkligen hur det här ska gå, i morgon måste jag hämta ut Rimadyl-tabletterna. Han har 2 st stora plåster som ska ge smärtlindring. Dessa ska tas bort på fredag och då måste vi elda upp dem.

En sak är i alla fall skönt, man har bestämt sig för att inte operera andra benet eftersom Svante inte haft något besvär därifrån. Vet inte om jag hade orkat med en operation till för detta är fruktansvärt!

Kvällen före!

Här sitter Svante i duschen och väntar på att bli torkad.

Han har blivit schamponerad med 4 %-ig Descutan-lösning inför operationen i morgon. Ingen mat i kväll och inget vatten i morgon bitti.

Gruvar oss nåt jävulskt

inför Svantes operation som närmar sej med stormsteg. Hade inte nån särskilt stor lust att hitta på nåt särskilt. Vi städade lägenheten och Micke fixade med lampkonverteringen på bilen medans jag försökte mej på lite fönstertvätt men kroknade efter vardagsrummet. For sen upp till Segersjön och gick långpromenad så Svante fick rejsa på ordentligt. Vet inte någonting om hur det kommer att bli framöver. Blir nog inte lätt eftersom jag förstått att hundar inte får hoppa och skutta på flera veckor efter operationen. Hur i hela fridens namn ska vi kunna få Svante att låta bli och hoppa. Ska vi behöva ha honom i bur eller???? Fan rent ut sagt vad jobbigt det här känns.

Nobs-träning med pilatesboll

Idag ville Svante vara med när jag skulle träna med pilatesbollen.

Ja kom igen då Svante, nu kör vi!

Häpp häpp!

Synd att husse inte var beredd med kameran när Svante dödsrullade över mitt ansikte när jag gjorde situps!

Så var det fredag!

Mitt PK-INR-prov visade ff 2,3 så jag ska fortsätta med 2 st Waraner varje kväll och tillbaka för nytt prov på onsdag. Skönt om det bara bli en gång i veckan framöver. Svante och jag är glada att ha husse hemma igen men han är trött och sliten efter ett tufft värv nere i Åmål och jag fick som jag får varje kväll ont i magen efter kvällsmålet så det blir en lugn och stillsam kväll framför TV:n. Men det kommer inte gillas av den vit/bruna.

Är rastlös och väntar

Svante väntar han oxå och håller mej sällskap genom att ligga under köksbordet

medans jag oroligt studerar avgångs- och ankomsttider på Luftfartsverkets hemsida.

Avskyr verkligen när dom jag älskar måste ut och flyga. Det är nästan lika otäckt som att ligga precis bakom en timmerbil som är bland det värsta jag vet eller simma på djupt vatten som oxå är något jag inte klarar.