Vad hände???!!!

Ja det undrar vi också. Är fortfarande som i chock och allt känns helt overkligt. Jag kan inte sluta gråta och saknar Svante nåt oerhört!

I torsdags efter att hundarna fått sin eftermiddagspromenad så släppte vi dem som alltid så de skulle få springa av sig och busa på gräsmattan, vi såg inte vad som hände eftersom de rundade hörnet till garaget, men Svante skrek till. Det är ganska vanligt och brukar inte betyda så mycket.

Men hela kvällen höll han upp vänster framben och verkade ha mycket ont, på natten kved han och kunde knappt resa sig för att ändra sovställning, så det blev ett besök hos veterinären igår morse. Röntgenbilderna visade att en bit av bogbladet gått av, maximal otur och mycket ovanligt enligt veterinären, muskelfäste för biceps sitter på den lilla trekanten som gått av och prognosen efter en eventuell operation var mycket dyster. Ett års rehabilitering efter det och ingen garanti att

det skulle finnas chans att jaga med Svante igen. Tyvärr var vi tvungna att fatta det ohyggligt jobbiga beslutet att låta vår älskade lilla Svante somna och gå vidare mot regnbågsbron.

Det känns så orättvist!!!! Han hade ju fått det så bra nu när vi flyttat ut på landet. Vi hade fått tillbaka vår glada och pigga lilla kille, han började ligga med i soffan när vi tittade på TV istället för att gömma sig under sängen som han alltid gjorde i lägenheten. Han hade lärt sig gå genom plastremsorna till hundkojan, kunde vara lös på gården utan att rymma, ta inspektionsrundor och det var han och jag som skulle gå i skogen i höst. 

Känns så sorgligt att gå ensam med Coffy, se Svantes tassavtryck efter vägen där vi bor. Vi hade ju sett fram emot att ha två hundar och att de skulle ha sällskap av varandra. Hur blir det nu, Coffy är ju inte van att vara ensam i hundgården och vem ska han nu leka med???