Grand final!

Slut for ever

Igår var det dags för återbesök hos dr Fredrik på ortopedkliniken, Sundsvalls Sjukhus. Dr Fredrik som är vansinnigt lik skådisen Johan Rheborg. Ett riktigt trevligt besök med många glada skratt. Han var riktigt nöjd med all min träning jag har kämpat med under veckorna sedan mobiliseringen av knät den 8 juli. Löpningen får jag inte hålla på med mera och helst inte heller vandring med tung ryggsäck (och där rök drömmen om fortsatta fjällvandringar). Cykling, promenader och längdskidåkning var OK, det ska protesen hålla för. Nu ska jag inte tillbaka på fler besök och jag hoppas det dröjer länge innan jag måste uppsöka sjukhus igen.

När Micke slutat jobba hängde jag med honom och Coffy ut i skogen på en jakttur. Oj vad Coffy sprang och oj vad med fågel han hittade. Fick äntligen höra hur Coffy hade en livlig diskussion med en orrhöna som tyvärr hann flyga när kompisen hennes upptäckte Micke under ansmygningen. Blev tyvärr 2 bomskott av Micke men Coffy gjorde ett riktigt bra jobb, han gör bra framsteg men han blir så förbannad när han inte får någon fågel att han gjorde en tjurrusning på över 700 meter. Till sist blev vi oroliga eftersom det började mörkna och vi hade missat att ta med pannlamporna. Tack och lov kom Coffy så Micke fick koppla honom och vi hann precis tillbaka till bilen innan det blev för mörkt.

Hemma igen bänkade vi oss framför TV:n och det sista avsnittet av True Blood for ever. Men fy vad besvikna vi blev..... Ja ja sen säger jag inget mer för jag vill ju inte avslöja slutet för er som inte sett det ännu.